Jag klarade det

15 timmar och 17 minuter efter start rullade jag över mållinjen, trött och sliten med två trasiga knän, ett kön som kan jämföras med köttfärs men stolt som en tupp och i ett euforiskt känsloläge.
Trots långa matpauser 2 gånger så gjorde jag det på strax över 15 timmar och det är så jävla bra för en amatör som jag 6 gånger på cykeln som träning är nog vad andra cyklister skulle kalla ett skämt!
Det här är helt klart bland det häftigaste och roligaste jag har gjort och jag kommer absolut att starta igen.
Trots att det var tungt stundtals så fanns det hela tiden ett driv om att ta sig i mål. Att ge upp är inte ett alternativ!
Knäna gjorde så fruktansvärt ont och jag grät av smärta dom 4 sista milen, men att få rulla över den där mållinjen var en sån magisk känsla så redan där och då, med tårarna sprutande så visste jag att Det inte var sista gången

Jag och tjejena är så glada och stolta över oss själva, det är en sån häftig grej och uppleva tillsammans och jag rekommenderar alla att ge sig på en sån här utmaning. Det finns så många olika lopp, cykling, löpning, tjejklassiker och klassiker att välja mellan, Just do it Det är SÅ roligt att ha ett mål att sträva mot och att dessutom göra det tillsammans med vänner, det är oslagbart.

Stort grattis till Underbara Jenny som nu är klar med sin klassiker;) hon startade förra året så Vättern var hennes sista och det gjorde hon med bravur.

Bästa hejarklacken på plats var helt klart våra pojkvännen som också åkte Vättern runt, i bil. Dom var stressade och helt slut efteråt sa dom

Deras stöd går inte att beskriva hur mycket det betyder. Att få den där kärleken av sin pojkvän när man har 9,3 mil kvar är obeskrivlig. En riktig energiboost.
Och för och inte tala om alla underbara peppmess som kom in från alla nära och kära. Anna-Carin messade efter varje depå om hur vi låg till och peppande oss att fortsätta kämpa;) Facebook, instagram, magisk känsla att få ett sånt stöd, sånt pepp. Wow
Vänner som skickat med Noak presenter vid målgången, alltså ni är BÄST!!!

Jag är så glad, lycklig, öm, lättad, mör, rörd, euforisk.
Jag har klarat 2 av 4 på min klassiker nu och jag tror verkligen att dom värsta grenarna är över!
Jag cyklade liksom 30mil igår, hur sjukt! Ha ha

Idag mår jag som en kung (konstigt nog)och var nere på gymmet i morse och agerade PT för Noak och kunde inte låta bli och smyga in lite träning för mig med. Oops. Jag är förvånad över hur jag kan vara så återställd redan, men en skön känsla.

Men nu ska jag verkligen vila några dagar så knäna får läka helt och kroppen får återhämta sig ordentligt. Bra mat och lugna dagar innan det är dags och ta på sig den nya våtdräkten och hoppa i vattnet.
3 veckor till nästa. Vansbrosimmet 7/7
Ingen rast, ingen ro. Jag gillart!